måndag 15 februari 2010

Kladdar som ett par tonåringar....

Ännu en natt har Adam skött sig exemplariskt. Idag tog jag och han en sovmorgon medan Robert åkte in till Volvo med bilen. Vi har en väldigt enveten motorlampa som lyser....
Har insett att det måste vara något hormonellt fel med mig.. I alla år så har jag haft besvär av PMS, migrän och massa annan skit pga hormoner. I slutet av graviditeten slapp jag migränen, så himla skönt. Men nu, när alla frågar om jag fått de där hormonsvängningarna än och om man fått lite baby blues så har jag ju inte fått det. Jag har mått bra. Jag har varit jättepigg. Dessutom så har jag och Robert blivit som två nyfärälskade tonåringar och går å kladdar på varandra mest hela tiden....så nog är det nåt fel...men för mig gör det inget!

Dessutom, en annan positiv sak som hänt. Jag som alltid haft lite komplex för min kropp har nu helvänt i mina tankebanor. Kroppen har fått en helt annan betydelse. Jag gillar min degmage, jag vet ju vad som varit där i och även om jag lär börja promenera och försöka träna för hälsans skull så är jag redan nu så jäkla glad över min kropp med strimor, degmage och bomber till bröst.

2 kommentarer:

Kusin Josefin sa...

Härligt att höra att ni mår så bra! Det är ju fantastiskt :)

Kan verkligen tänka mej att man får en helt annan kroppsuppfattning efter att man fött barn. Att man plötsligt förstår att kvinnokroppen faktiskt har en uppgift.Att de där höfterna(som man kan tycka känns onödigt breda) faktiskt är tänkta till att fylla en funktion.Känns skönt att veta tycker jag :)Så kan man fortsätta ligga på divanen och käka praliner med gott samvete!

Må gott! kramar

Jullan sa...

Du med! :) Samma här, inte haft tillstummelse till baby blues och bara ääääälskar min kropp nu, av den anledningen som du skriver. Samt att jag väger nu 5 kilo mindre än innan graviditeten. Känns himla lysxigt tycker jag, man hade liksom ställt in sig på att det skulle kännas precis tvärtom.
Men är fortfarande nyfiken på att få höra dina upplevelser från förlossningen? Blev det som du tänkt/hoppats?